När jag en kort period bloggade med elever i årskurs ett var det främst för att ha en plats där de kunde lägga upp sina arbeten; foton och filmer. Tanken var också att anhöriga skulle få en inblick i vad eleverna gjorde i skolan. En rolig sak som hände med bloggen var att en kille, som sa att han absolut inte kunde läsa eller skriva, kommenterade sin egen film med orden "jilaren tåpen" ( övers. Gillar den, toppen) I klassrummet producerade han inte mycket, allt var så svårt men hemma lyckades han komma in på bloggen och lämna en kommentar. Vad vad det som gjorde att han plötsligt kunde skriva? Var det för att det var på datorn? Var det för att det var frivilligt? Eller ville han bara att hans film skulle få en positiv kommentar? Oavsett vilket så kunde den här killen skriva, det gällde bara att hitta rätt motivation.
Har bara positiva erfarenheter av peer reading, du blir tvungen att läsa vad någon annan skrivit- reflektera, värdera och konstruktivt kommentera åsikterna. Du kan också vara säker på att någon läst vad du skrivit, du får en mottagare.
Det finns inte så många bloggar jag följer regelbundet men några kan nämnas:
Tegelbobarn som handlar om eleverna i 3b och vad de sysslar med. Gillar att det är eleverna som är i fokus.
Bloggportal för feministiska bloggar.
Peace&love Utseendemässigt skiljer den sig ifrån traditionella bloggar, inläggen i bloggen ligger horisontellt.
Istället för bloggar prenumererar jag/är medlem i intressanta personer och grupper på Facebook. T ex Pedagoger delar med sig, Skolväskan, Jonas Gardell.
